Enkätsvar på Ungas medievanor

Enkäten har nu fått tillräckligt med svar tycker jag. Jag har en idé om att göra enkäter inför uppgiften "Bilden av min verksamhet" så detta blev en nyttig övning, både i skapandet av enkäten men också i frågeställandet.

Nåväl, 35 svar har inkommit. 21 elever i åk 1 och 14 elever i åk 3 har svarat. 15 tjejer och 20 killar. Ett fel inföll sig då jag provade att fylla i enkäten och sedan tog jag bort mina svar. Det innebär att resultatet aldrig blir 100%. Jag vet inte varför det blir så. Jag har dock tagit mig friheten att skriva 100% om alla elever fyllt i ett alternativ. Andra siffror ligger någon procentenhet fel.

Det första att reflektera över är hur länge eleverna sitter vid datorn. 42% sitter mer än två timmar hemma och 19% sitter mer än 2 timmar i skolan. Jag glömde skriva "per dag" i frågan men jag tror att alla uppfattat det så. Frågan är nu om det är mycket tid? Förvånande är nog att inte eleverna sitter mer tid vid datorn i skolan. Det borde ju vara högre med tanke på att alla elever har en egen dator, men faktum är att många elever i årskurs tre inte ens tar med sin dator till skolan då de ändå inte får använda den på många lektioner! Jag är kritisk till min skolas satsning på egna datorer till eleverna och detta är väl ett starkt bevis att jag har rätt? Jag har tänkt att "Bilden av verksamhet" ska handla om det.

Det man gör på nätet är främst att kommunicera och hålla kontakt, vilket var föga förvånande. 89% svarar att de gör det ofta eller varje dag. De flesta hämtar information både om skolarbete och annat, men få sprider information på nätet (hur nu den frågan tolkades).

92% lyssnar på musik eller lyssnar på radio ofta eller varje dag. 67% tittar på tv, filmer och klipp ofta eller varje dag, men däremot säger 67% att de sällan eller aldrig laddar ned musik/tv/film. 64% spelar aldrig eller sällan spel.

Nedslående för en samhällskunskapslärare är att 78% svarar att de aldrig eller sällan läser eller tittar på nyheter. Å andra sidan påpekade många att de ser nyheter på tv och läser papperstidningar. 64% svarar att de sällan eller aldrig läser bloggar och 83% läser sällan eller aldrig på diskussionsforum.

Rent praktiska saker som kanske är mer "vuxna" visar sig tydligt i undersökningen. 100% köper sällan eller aldrig något på nätet och 100% gör sällan eller aldrig bankärenden.

Mest besökta sidor (av mina förslag) är Facebook och Youtube. Jag ska väl inte redogöra för alla siffror men intressant kan vara att 100% sällan eller aldrig besöker Bilddagboken. För MSN är samma siffra 61%.

Där eleverna fyllt i själva andra sidor kan jag inte se något tydligt mönster förutom att en del tv-play-kanaler dyker upp, som t ex SVTplay, TV6play, TV4play osv samt några sidor om sport.

Faror på nätet anser de vara att man blir beroende av att ständigt vara uppdaterad. Man måste t ex kolla Facebook ofta, trots att man inte behöver och att något med största sannolikhet inte har hänt sen man kollade sist. Är man inte koncentrerad är det lätt att skolarbetet prioriteras bort. Att det man publicerar oftast ägs av sidan man publicerar det på anger några som ett problem. Endast två skriver att mobbing är en risk och endast en skriver om risken att få sin identitet stulen. Om det är ett utslag av obetänksamhet eller att man helt enkelt inte upplevt det låter jag vara osagt. En annan tolkning är att man kanske helt enkelt får räkna med att bli lite tilltufsad på nätet. Felaktig information och virus anges också som ett problem. Behovet av en ny typ av källkritik, som Stig Roland Rask skriver om, blir aktuellt här. En elev svarade på frågan om vilka faror som fanns "inga alls".

Jag vet inte hur mycket jag kan läsa ut av resultatet, men det som jag tyckte var intressant att få veta, eller åtminstone en aning om, är vad eleverna gör på nätet och deras uppfattning av vilka faror som finns.

Enkät till uppgift Ungas medievanor

Jag har just ätit lunch med min kompis som går termin 2 på kuren och som nu börjar få lite ångest över att kursen snart är slut. Det får mig att fundera över vad som kommer att hända när den är slut. Hur ska jag hålla mig uppdaterad inom området, hur ska jag orka och ha tid att fortsätta med det jag lärt mig på kursen, hur ska jag jobba vidare, hur ska jag inspirera kolleger och elever... Nu känns det lite bättre när jag skrivit av mig lite!

Idag har jag äntligen gjort enkäten till Ungas medievanor. Jag hade tänkt använda Question writer, ett program vi har licens till på min skola, för att genomföra min enkät om ungas medievanor. Jag har inte testat det ch tänkte att det skulle bli ett utbildningstillfälle. Tyvärr verkar det vara så att jag måste vara på skolan för att licensen ska gälla. Eller så är det något jag inte fattar. Det har hänt förr...

Istället fick jag inspiration av Åsa som gjorde en enkät i Google Docs. Jag har aldrig använt det, men bestämde mig för att göra ett försök och det blev så här! Imorgon skickar jag ut en länk till mina elever, så får vi se om det funkar också.

Dag 2 med uppgift Ungas medievanor

Idag har jag koncentrerat mig på att läsa om elevers utsatthet på nätet, nätmobbing och vilka resurser som finns.

I diskussionsmaterialet Vuxenvärlden hallå skriver Lindqvist och Thorslund att "Det är sällsynt att en mobbningssituation på nätet inte har direkta kopplingar till situationen på skolan. Visst sker det mesta av kränkningarna när barnen inte är i skolan, men det är i slutänden peda­gogen i klassrummet som får ta konsekvenserna när situationerna ska lösas." Någon sa vid redovisningarna av etikuppgiften förra veckan att eleverna tagit upp detta, att mobbningen må förekomma utanför skoltid men att den på olika sätt följer med in på skolgården, in i skolan och in i klassrummet. Alltså har skolan ett ansvar att ta hand om detta, precis som annan mobbning.

Friends skriver i Koll på nätet att e-mobbing är ett olyckligt begrepp då det för det första antyder att det är en speciell form av mobbing och för det andra ger det en negativ bild av det som sker på nätet. Därför går man nu bort från begreppet. Linde och Qvarnström skriver i Sociala relationer på nya digitala arenor att ”Även om – eller kanske just på grund av att – vi motsätter oss uppdelningen av digital och ”analog” mobbning så är en mer allmän kunskap kring mobbning grundläggande för att överhuvudtaget kunna förstå vad digital mobbning handlar om."

Därmed behöver egentligen inte arbete med detta skilja sig från annat antimobbningsarbete i skolan. Om skolan har en bra antimobbningsplan är den applicerbar på alla typer av mobbing. En metod att motverka nätmobbning blir därmed likställt med arbetet att motverka annan mobbning. Och det viktigaste arbetet mot mobbning är det förebyggande arbetet.

Lasse och Måns länkade till jättebra resurser. Av dessa tycker jag Vuxenvärlden hallå från .SE är bra. Den innehåller bra värderingsövningar, något som jag gillar. Friends Koll på nätet är informativt och innehåller också bra övningar och diskussionsunderlag. Friends hemsida är förresten bra överhuvudtaget som resurs gällande mobbning. På Medierådet finns bra lärarmaterial att ladda ned. Kolla källan Säker på nätet var också jättebra. Här hittade jag en länk till Surfa Lugnt. Surfa Lugnt är en nätverksorganisation som arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Utan pekpinnar och skräckpropaganda ger den upplysning om unga på nätet riktat till vuxna.

God natt!

Trötta eftermiddagstankar om uppgift Ungas medievanor

Eftermiddagens läsande har gått trögt men jag har läst lite i Unga nätkulturer och har då fastnat Elza Dunkels och Annika Zetterströms texter där skolan får sig ordentligt på näsan. Båda menar att skolan är för dålig på att ta till vara på elevernas kunskaper om datorn och Internet. Det är väl ett klassiskt problem, men det kanske är extra tydligt då det Internet har så stor potential som kunskapsspridare.

Jag skäms lite när jag läser det såklart. Hur ofta inventerar jag vad eleverna kan? Och om jag gör det, hur ofta använder jag eleverna som en resurs i undervisningen? Kinderna blossar...

Första tankarna om uppgift Ungas medievanor

Förmiddagen här på Blåsenhus har ägnats åt att läsa Unga svenskar och Internet 2009 samt Den fjärde basfärdigheten, samt fundera på frågor till min "inventering" jag ska göra av elevernas internetvanor. Och så har jag druckit för mycket kaffe.

I Unga svenskar och Internet får jag några av mina iakttagelser bekräftade.

"Eftersom datorer och Internet finns i förskolebarnens hemmiljö blir de snabbt bekanta med Internet." Min son, som fyller två år idag, får ibland titta på film på Youtube, som t ex Totte eller Pingu, när jag behöver laga mat på eftermiddagen. Han kan med mycket tur men en liten skicklighet starta en ny film när de första tagit slut.

"Nästan alla i de yngre åldrarna använder IM, och man gör det ofta. Det ingår i de flestas vardagsanvändande. Däremot är inte manga äldre over 45 år bekanta med detta satt att kommunicera. De har vant sig vid e-posten." Jag har skrivit om detta tidigare och funderar fortfarande på hur effektiv kommunikation med eleverna ska ske.

"När det gäller att arbeta med olika datorprogram är skillnaderna små mellan olika åldersgrupper och mellan ungdomar och föräldrar. Sammantaget visar detta att skillnaderna mellan föräldrar och ungdomar i Internetkompetens i de flesta fall är ganska små." Många kolleger uppfattar sina elever som mycket mer kompetenta än dem. Mina erfarenheter är annorlunda. Det finns såklart elever som kan mer än jag, och det gäller flera områden. Mina elever kan visserligen mycket som jag inte kan, eller snarare så skiljer sig vår dator- och internetanvändning åt. För skolarbete är min kunskap generellt högre. Jag får ofta guida elever, inte bara genom program på datorn utan också på internet i exempelvis informationssökning och nätresurser.

"Digitalt infödda är ett uttryck som ibland används for att beskriva de unga idag. Innebörden är att barn och ungdomar tillhör ett nytt släkte som har fatt Internet i blodet. De har en intuitiv förståelse för Internet. Men verkligheten ser annorlunda ut. [...] Man utgår från att alla digitala klyftor har försvunnit. Men det existerar stora skillnader, även bland de högutbildade, i hur man effektivt kan använda sig av Internet."

I Den fjärde basfärdigheten fastnar jag för Stig Roland Rasks Slutligen måste det handla om Internetvett där han skriver om att Internet gör att skolan måste börja tänka på ett nytt sätt gällande källkritik.

"Den form av källkritik som skolan bör ägna sig åt [...] ligger närmare etiken, den handlar om att kunna granska och värdera värderingar. Det är där faran för manipulation ligger och det är där skolan har ett stort ansvar att utveckla medvetenhet."

Nu är det hög tid för lunch!